Tenta om bara någon timme... Vad skaaaaa jag ta mig tillllll?

Huuuuuuu...

Snart måste jag promenera till skolan, sätta mig på en obekväm stol och svara på frågor ag hoppas jag kan svaren på.

Nu laddar jag...

Fy faaaaaan va bra det kommer gå! Jag ska skriva bättre än jag någonsin gjort förr! Jag ska slappna av och känna kunskapen inom mig (jo tjena). Om man litar på platon (läste lite om honom istället för att plugga) så föds vi ju med all kunskap. Det är bar å släppa fram den. Och som jag ska sjuda haha :)

Pöss. Jag är inte alls skitnervös.


Det får bara inte hända

åhhh.

kan det inte bara bli jul snart? Jag lovar och svär att värna om den och uppskatta den som aldrig förr. För vid jul är jag ledig. Helt ledig. Ingen skola, inget jobb. Jag vet inte hur jag ska klara mig. Vad ska jag ta mig till?

Nu kör jag på i ett. Om skolan börjar sent, har jag redan jobbat många timmar. Om solan slutar tidigt så har jag många timmar kvar att jobba när de andra går hem. Idag drog jag tidigare ifrån en föreläsning (och drog på mig lite extra hemläsning) för att inte behöva köra för fort nu när det är så halt. Jag insåg häromdagen att jag absolut inte får skada mig nu, tyåp trilla och bryta benet. Fy fan, hela livet skulle ju kollapsa. Så man måste vara försiktig så här i istider. Samma sak gäller med bilen. Den är numer en sportbil (hål på ljuddämparn) och jag börjar få ett smått hypokondriskt beteende vad gäller min bilhälsa. Antingen låter det konstigt (ja, fram till tisdag iaf, då kommer den byta ljuddämpar till ett julklappserasespris på 1300) eller så känns det som om däcken går sönder. Eller så slirar fläktremmen så att bilen inte laddar och batteriet tar slut och hela skiten fallerar.

Det får bara inte hända. Hemska tanke , ta i trä.

Nä, nu måste jag plugga lite mer. KOm hem för bara tre timmar sen, men lyckades trots viss huvudvärk iaf slänga ihop  en si så där 20 lunchportioner ( 9 korfstoganöff och 9 thaigryta) medan jag räknade lite fysik. Nu är det bara lite matematik (deriveringsregler vid exponentialekvationer) och biologi (tenta på onsdag OMG) kvar.

Skönt iaf att slippa paj imorgon. Jag har blivit PAJmalin i skolan. Nu är det tröttsamt. Tre månader och paj lunch/middag blir jobbigt. Men bra bantningstips. Orka inte äta gegget tillslut. Och om inte annat, skönt att få slut på skratten i lunchrummet.

Jag måste verkligen vila, det känns inte som om jag är vidare logisk alls längre. Jag vet inte riktigt vad jag ville ha  sagt här idag. Det var väl bara te å tömma ur lite skit ur hjärnan så att det finns plats för annat där imorrn. (imööööörrrrnnnnnn)

Pussar (härmar en stockholmare)

Jag måste bar säj, att han Björn Gustafsson i Parlamentet, guuuud va bra han är. Han kommer bli stor. (och om inte iaf äldre)

Grannproblem

Hualigen. 

Det är lite obalans i känslolivet just nu. Och inte gör grannarna det bättre. Igår var de olslagbara. Jag kom hem efter ett öppet hus och la mig i soffan, rätt utmattad. Ville bara sova. Och så ringer det på dörren. Grannens kompisar och storebror vill tjöta lite. Titta hur jag har det. Visst, de var bara trevliga, så varför inte.

Men men.

Tydligen hade grannen i väggen fått klagomål och nästan blivit vräkt. Hyresvärden har sagt att det är hans granne som klagat (på vilket plan sas det inget om, så de antog att jag var den skyldige). De satte igång och predika att när folk flyttade till vårt hus, då visste de inte vad de tog sig an. och de som inte är med dem utan klagar, dem går de efter, det skulle jag vara så säker på, fick jag höra.

Jag blev förstås skitförbannad. Nog för att jag tänkt klaga sa jag, och tycker att de festar för mycket och utan hänsyn till andras närvaro, så skulle jag sannerligen inte klaga hos hyresvärden utan att först klagat hos dem (för att ge dem en chans att ändra sig).

Hur som helst. kvällen fortsatte, festen var igång. De klagade och frågade varför jag aldrig ville vara med. :) Så, varför inte bara vara där. Jag tjötade lite, tyckte synd om hans guldfisk, och drog mig undan när de drog ut. Kan konstatera att vi är väldigt olika sorters människor.

Klockan fyra blev jag väckt. De skrek att jag skulle öppna dörren, kastade in köttbullar i brevinkastet och vandaliserade min ringklocka (som jag fått att fungera idag igen, efter viss möda). Försökte lugnt att be dem sluta,men spriten dövade väl deras öron. Hot om polisen fick dem att sluta. Men väggarna är så tunna här, och även om jag försökte blunda med öronen, så fick jag höra både ett och annat om vad jag är för en.

Imorse när jag gick och slängde soporna fick jag dra bort maskeringstejp som de satt ´på min dörr och på min ringklocka. Jag försökte smälla lite extra och muttra väldigt högt.

Nu har de bett om ursäkt (till och med deras mamma kom), och jag fick väcka han som mådde sämst genom att hoppa i hans säng, så nu är det glömt för denna gången.

Men ett är iaf säkert. Jag ska se mig om efter nya grannar. Tyvärr måste det ju bli genom att flytta själv, fast det känns trist att de ska vinna.

Men där ska man inte låta stoltheten bli ett hinder. Ens hem är ju den viktigaste platsen. Hemmet är en helig plats där man ska vara bekväm, avslappnad och kunna göra allt från att ladda sina batterier till att bjuda hem goda vänner utan att behöva skämmas för grannar och oljud.

Studentskans kostnadsfördelning.

Hua, ja, ibland undrar man.

Ja, för alla ointresserade, så bokför jag alla mina utgifter varje månad. Vissa påstår att det är sjukligt, jag tycker det är ett bra sätt att hålla nere köplusten (ibland)

Ibland är jag dock inte riktigt ärlig i min bokföring (tur att ingen revisor ska titta på den) Jag gömde mina alkoholinköp under posten Hygien och Medicin ett tag.. I fall att min mor skulle snegla på siffrorna någon gång. Men idag när min älsklingsmor kom och pratade vett med mig visade jag alldeles självmant och erkände :) Måste till mitt försvar säga att födelsemiddagar och romantiskta restaurangbesök (med R mestadels hehe) också räknas till "ute" hur som, jag tyckte själv det blev lite mycket av det goda ett tag, och som det är svårt att veta någonting när det gäller att studera sig själv objektivt som ett subjekt (hm) så är det ju det bästa att skriva ner och titta. Minskat har iaf utelivet gjort, av varierande anledningar.

Jaja, nog med blajblaj.. här kommer årets resultat hittils... Skämmes Malin! hähä

image9

Ibland blir det fel.

Jag ber om ursäkt. Du vet vem du är. Du vet vad jag sa i telefon, och vad jag kände direkt då vid givet tillfälle kan jag inte ändra på. Vad jag känner nu är annorlunda. Jag kunde - och borde - kanske ha ändrat det även här, det var aldrig meningen att du skulle känna dig illa till mods.

Dagens händelser i övrigt bleknade plötsligt. jag blev lite ställd. Sitter i mina träningskläder och väntar på Mor. Det blir ju inget julpyssel, idag var ingen bra dag. På torsdag ska de andra ha det istället. Men då ska jag förstås jobba, så jag vet inte riktigt när det blir. Jag vet inte.

Jag måste fundera nu.

hörs,

M

Hääärliga söndag!

Jupp, då var den här igen. Den härliga söndagen. Jag hade så mysigt igår. Och när jag säger att lägenheten nu doftar gul saffran är det inte svårt att gissa sig till vad som gjordes :)

Jag och L åkte och handlade ( i två affärer eftersom vi glömde av huvudingrediensen i den första). Det är mysigt att gå i livsmedelsaffärer tycker jag. Man får så mycket idéer på vad man kan koka ihop. Samma sak när man kikar i kokböcker, timmarna flyger lätt förbi :) Efter inhandling satte vi genast igång, och det vare väl tur, tänka sig att det kan vara så svårt att komma på hur MINA lussekatter ska se ut. Det blev vanliga enkla och några minidubbla, som jag tänkte ta fram vid en framtida glössmyskväll.

Det var så skönt att umgås med L, var så länge sen, tror att vi båda behövde det. Hon är riktigt klok, bra att tjöta med, bara det att hon måste inse det också. Vi kom på igår att vi ska samlas och laga lunchportioner tillsammans. Laga mat är superkul och mysigt, men ännu mysigare när man är fler. Att hon är vegetarian är ju ockås bra, då får jag lite nytt i min meny, och kanske kan hitta nya saker som hon inte tänkt på.

Men, den underbara söndagen då, vad ska den ägnas åt? Ja, det första är kanske inte så svårt att räka ut. STUDIER. Ah, jag har skjutit upp allt sen fredagen tills idag, måste även plugga in det som jag ska göra imorgon, för på måndag vankas julpyssel med familj och vänner. Ska jobba på morgonen innan skolan så att jag får lkvällsluckan öppen för pyssel. Städade mitt skafferi innan och hittade alla kvitton jag sparat från tre månade bakåt, så lite budgetering och ekonomiplanering lär det allt bli (det var en stooooooor hög... attan!) Och kanske, Kaaaaanske ska jag dra runt min nya blänkande svarta dammsugare i lägenheten. Måste ju använda den ofta nu så pris per användningstillfälle blir så lågt som möjligt ;)

Helgens event har annars fått mig att tänka efter. Måste vara mer noga med sömnen, vad jag äter, och se till att jag vilar ut. Annars komme mitt upplägg med skola/jobb inte funka. Är nu ganska övertygad om att min "allergi" är stressutlöst. Jag vet att jag innan fått starkare reaktioner när jag är sjuk, trött, har PMS eller inte sovit tillräckligt. Jag vet att jag inte kan äta Ipren eller ngn annan huvudvärkstablett, vilket borde få mig att inse att jag ska undvika att få huvudvärk. JAg vet att vin och alkohol överhuvudtaget får mig att må sämre. Visst, ibland kanske det bara handlar om utslag på händerna eller benen, men jag är hellre utan.

Lite lessen blir man då allt. Häromdagen när jag köpt hem lite glögg insåg jag att det inte var något jag vågade pröva på. Nu när inga röda viner funkar längre, är det nog smart att inte dricka rödvinsglögg heller.

Fast imogorn, då blir det vitvinsglögg istället :) hehe. Och jag har hört att min gullemamma har gjort egen glögg till jul, som inte är vinbaserad (om nu inte vitvinet skulle funka). Ohhhh, jag har en sån bra mamma :) Jag har alltid hållit med när andra sagt att de inte vill bli som sina föräldrar. Men nää, inte längre. Jag känner mig tacksam varje dag för mina föräldrar. Sån vill jag också bli.

PÖss

oanade Effekter av att lyxa till det.

Igår efter jobbet, tyckte jag att jag var värd något extra.

Sitter nu med världens allergireaktion, svullen i ansiktet och kliande utslag. HEL*** ja, fortsättningen anas. Jo, och jag ska jobba om en halvtimme. jag ger det 10 minuter innan jag ringer och ber om uppskov för starttid för kommande arbetspass.

jag är så trött på det här.

Och jag vet inte vad det beror på. Så det finns ju inte ngt att göra åt det. utesluta en maträtt i taget, eller kanske var det den där iprenen jag tog när huvudet bankade så igår natt. Vad det än var, jag vill inte göra det (vad "det" nu är) igen.

jag är så trött på det här.

varför kan jag inte bara bli frisk?

Rekordlång.

när det gällde jobbdagen alltså. Jag önskar det vore varit något mer intressant, sexigt, spännande, annorlunda.

Men nä, det var planerat en lång jobbdag, och den enda förändringen (något hände iaf) var att den blev ännu längre.

Slutnotan blev tiotimmarochenkvart. Puh. Jag tackar gud att mina grannar är lugna idag (än så länge kanske jag ska säga, ta i trä, man ska inte ta ut något i förskott). Trots allt, att allt är körigt och jag saknar att umgås med mina vänner lite oftare.... jag är ändå verkligen så lycklig. Har ingen anledning, eller alla, beroende på hur man ser det. Jag har nämligen ingenting att klaga på. Allt som är jobbigt (mkt jobb, mkt skola) har jag makt att styra över själv. Det är nog få förunnade i denna värld, och jag är tacksam att jag tillhör dem med så många möjligheter.

Men lilla kroppen har börjat säga ifrån lite. JAg må vara lycklig, men måste sakta ner lite om humöret skall hålla i sig. Så. Nu ska jag, relativit tidigt, tända ett ljus, snappla av och gå och sooooooova.


pösspöss

Jag försökte med mental träning...

men jag måste nog träna på det också, för tennisen gick inte så bra som jag tänkt ut att det skulle göra.
Men jag är optimist och har varit det efter varje träning nu i flera år! Nästa vecka så... då.. då ska de få se! haha

Men andra saker som jag måste fixa till för en bra prestation är nog:

att sova ut så jag kan se bollarna och komma ihåg ställningen
att äta ordentligt under dagen så att det inte snurrar så mkt (svårt att slå på två bollar)
att sluta glo på tränarens rumpa.

So, that's it!

Det ska väl inte vara så svåååååååårt, huh?

Risken med att eliminera alla undanflykter och ursäkter är ju att jag inte blir bättre ändå.... och dålig vill jag väl inte vara (utan brasklapp)
pöss

Personlig utveckling.

Satt på en föreäsning idag, personlig utveckling med den mycket entusiasmerande Tomas Enhager var vad som stod på schemat. Hela föreläsningen var som en enda aha-upplevelse. Intressanta verktyg för den egna utvecklingen levererades varvat med mycket underhållande exempel och småhistorier. Jag ser verkligen fram emot nästa föreläsning. Det är ju förstås, kan man tycka, kunskap som enbart gangar den egna utvecklingen och inte kan användas i "nyttiga" sammanhang. Men absolut inte. Jag tror verkligen på vad han sa; tror man mer på sig själv, kan man lyckas bättre och få ut mer av sin potential. Man blir kanske inte bäst, men definitivt bättre! Och det är något värdefullt! Det är verkligen en kunskap som kan tillämpas i många olika situationer livet igenom. Hur som helst, det var länge sen jag var så inspirerad som efter idag! Finns det någonsin en möjlighet för dig att gå på en föreläsning med ovan nämnda, så rekommenderas det verkligen!

Efter föreläsningen promenerade jag hem i halka, när Mor ringde och påminde mig om en kvällens aktivitet som jag glömt bort, (den hamnade underst i min mentala hög med att-göra-saker) - vi skulle ju binda julkransar! Men då var det inte bara vi två, utan vi drog iväg till ett församlingshem en bit utanför stan och anslöt oss till en 60-årig husmorsförening. Ojoj, vilka orginal. Tanter som förtjänar namnet! Sån ska jag bli! :) Jag var ju yngst, men med så många sociala objekt att studera så var det få stunder utan skratt och förundran. Det är kul att komma ut ur min vanliga sfär och se hur andra gör. Det låter kanske dumt, men att få ett nytt perspektiv, en ny miljö, eller bara möta nya människor kan få en att inse saker om sig själv. Än mer personlig utveckling alltså.

Nu är huvudet fullt av nya ideér och tankar. Jag ska sova på saken, ofta ger ju en natts sömn lite distans till galna ideér. MEn känns det lika bra imorgon, så kanske det är något jag formulerar till meningar och printar ner här... men som sagt, det är kväll och jag har bara ätit rulltårta och druckit kaffe efter lunch, så just nu låter det mesta HEEEEELT otroligt.

over and out.

Studsmatta

Jag erbjöd en nyfunnen vän att bo på min soffa, om hon inte hittar en ny lägenhet till jul.

Hon trodde mig väl inte först, men jag upprepade mig och sa att jag menade vad jag sa. Allt går att lösa, och jag vill hellre att hon bor hos mig än på vandrarhem, långt från hemort och trygghet. Jag kunde ju vara hennes studsmatta. Hon behöver kanske inte hoppa, men om hon gör det, så vet hon att mattan finns där. Så tänkte jag. Det går att lösa.

Jag vet inte hur jag trodde att min omgivning skulle reagera. Men de flesta har haft en spontant negativ första reaktion. Jag har fått försvara mig. Jag började ångra mig. Vad har jag sagt? Vad har jag lovat? (som jag SKA HÅLLA, man håller vad man lovar) Vi är ju inte ens lika, har redan stött på kulturskillnader.

Men så satt vi och kollade på idol tillsammans. Och två egentliga främlingar såg på varann, och när hon sa att jag tagit bort hennes ångest bara genom att yttra de där orden, då försvann all tveksamhet. Det lilla tveksamhet och obehag jag kanske skulle känna vid eventuell inflytt är inget mot vadjag tror jag skulle känna om jag var i hennes position. Det som kanske för mig egentligen bara handlar om ytterst lite och temporär bekvämlighetsminskning är för henne något enormt, och som vid klimax kanske är skillnad mellan ångest  och inte ångest. Stanna eller ge upp?



Jag är gärna studsmatta. Även om det ibland innebär att någon hoppar på en. För det är mycket lättare att balansera på en tråd om man vet att det inte är farligt att falla ner.

Det finns så mycket som man borde göra.

Jag sitter här, i min röda soffa, framför någon trallande musikvideo rullande på TV:n och funderar på vad jag fått gjort.

Det finns så mycket jag borde fått gjort idag.

Jag borde ha tränat.
Jag borde ha ätit nyttig sallad och kännt mig lätt som en fjäder, smärt som en öhhh, ja, nåt smärt.
Jag borde enligt mitt studieschema ha läst några kapitel biologi och repeterat fysik.
Jag borde ha diskat allt i min ho därute i köket.

Men nää, inget av det där.
Fast istället, vänd på det. Vad har jag gjort? 

Jag har jobbat som en gnu innan skolan,
Jag har närvarat på föreläsningarna i skolan, och lyckats att inte somna, samt att faktiskt klara av att ta in information. Belägg för att jag lyckas förstå trots vissa röda ögon blickande bort i fjärran, är väl resultatet på de båda avklarade tentorna: 5:or båda två! TILLL OCH MED KEMIN, kan du tänka dig??
Jag har njutit av kvällen precis som man bör. Köpt en tidning om julen för att förbereda den bästa av jular. 
Jag har ätit kålpudding (god husmanskost, inte konst, jag önskar det vore det, men den smakade faktiskt skit)

Sedan har jag ytterligare blingblingat min dag med ett varmt väldoftande bad, och slutligen, för att kunna säga att tiden även skulle bli givande för mitt intellekt tittade  jag under några minuter på vetenskapstelevision och fick veta att 1 ton aluminiumfolie på rulle räcker till 750 000 pantburkar.

Tänka sig.

Det finns så mycket onödigt att göra. varför bara ägna sig åt det nödvändiga??

:)


Sociala utmaningar - bara vara snäll när det är lätt?

Varje vecka, utmanas jag. Varje vecka möter jag en energiparasit. Ett möte, inför vilket jag måste ladda upp med mycket positiv energi för att klara av. Och allt som oftast lämnar jag platsen som ett åskmoln. Vore det inte för andra närvarande personer och omständigheter skulle jag ge upp. 
Min taktik förr har varit att ta emot och bli arg. Men då tar han makten.
Min taktik har varit att knipa käft. Men det är fortfarande jobbigt, och han slutar inte.

Förra veckan klarade jag stå emot ganska bra, men fortfarande klarar jag inte av att stänga av inför alla kommentarer. Endel sårar mig, och det stör mig. Hur som, den nya taktiken innebär att svara med samma myt och göra det med samma elaka leende. Ja, jag satsar på att behandla honom som han behandlar mig, även om det tar emot att säga mindre trevliga saker. Men han måste inse vad han håller på med, hur han itne kan fortsätta som han gör.

En klasskompis som flyttat hit från många mil bort har bostadspanik. Och bristen här är stor, hon kommer antagligen inte hitta ngnting. Jag erbjöd henne husrum om hon ville slippa vandrarhem, så kanske blir det fullt på min soffa till jul. Hon sa häromdan, som svar, att det kanske inte blir aktuellt, men att allt känns mycket lättare nu, när hon vet att hon har alternativ. Jag sa att jag gav henne mitt erbjudande för att jag hoppades att någon annan skulle göra desamma för mig, om jag någon gång skulle vara långt från trygga stöttepelare. Behandla andra som man själv vill bli behandlad, liksom.

 Jag vet inte om jag bara bestämt mig för att jag inte gillar min energiparasit. Kanske är det mitt beteende som spelgas. För jag skulle aldrig i livet erbjuda honom min soffa. Vad säger det om mig?

Myspys

Var bjuden på myspys ikväll. Ljusfest i söndagsmörkret.

***

Nu ska jag sippa lite på mitt varma te innan jag kryper ner i en nybäddad säng för att ladda inför kommande vecka.

Den kommer bli en utmaning. Måndag innan skolan blir det ett litet jobbpass, kvällen skall ägnas åt träning och studier neglegrade sen helgen. Tisdag hoppas jag ha öppen på kvällen att umgås med någon kär vän. På onsdag skall en fruktad fysikdugga genomfaras, och vid skoldagens slut tar jobbdagen sin början. Efter jobbet hoppas jag att krafterna räcker till att träna och plugga och storstäda (javisst). Torsdag, efter skolan och jobbet, så blir det tennis igen! På fredag kommer ett heldagspass på jobbet, 9-10 timmar, eftersom chefen behövde åka iväg på ärende. Måste skippa biologiföreläsningen, men får läsa igen den på kvällen. Värre saker har ju hänt. Lördag, ännu mer jobb.. men det är ju bra för kassan inför jul :)

Men nu... mysa och njuta av återstoden av denna lugna och sköööööna Sööööndag.

Man borde inte sova, när natten faller på, man borde se på stjärnorna, man borde vara två.

Jag tog mig lite egentid idag. Vi fick resutlatet av den första tentan, jag satte full pott... förstås. Det borde ju vara ennnnoormt energigivande, javisst.

Men snarare så att jag kunde

ANDAS IN

ANDAS UUUUUUUT.

Det blev dags för en paus.

Så en paus ble det. Jag drog från övningen en timma tidigare, föreläsaren har vad jag och S kallar "skidbackesyndomet" med antal räta linjer på tavlan noll. Inte ens ljusriktningar var raka. Hans motivering.

På frihand kan alla linjer mötas, men med linjal är det lite trixigare.

Den tyckte jag om, självklar och samtidigt helt underbar. Den packar jag ner och tar med mig tror jag.

Gick och solade. Såååå skönt. Fast meningar från biologiföreläsningarna om stimulerad celldelning och ökad mutationsrisk ringde runt i huvudet. JAG SKRATTAR HAHAHA, och njuuuuuter ÄNDÅÅÅÅ

Sen, frossade jag i en apelsin... kaka (det lät bättre än sockerkaka, socker är ju farligt har det sagts). Och försökte mig på den eminenta (jovars) uppgiften att tillaga en enkel rätt svensk husmanskonst i form av... kålpudding. Det luktar kål i min lägenhet nu, den smakade inte riktigt så delikat och exucivt (anyhow) som jag i min måhända aningen blåögda tanke hade funderat ut. Jag kanske inte ska bli hemmafru ändå.

Nä, men h, där kommer ju nästa ämne in i bilden. Det är svårt att vara hemmafru åt sig själv. Så sent som i förra veckan skojade **** om att jag gärna fick stå naken och laga mat till honom, men fy **** (och där kan du inte klämma in ngn annan än fan:s namn)

Sen tog jag det också, trots att jag inte på några sätt någonsin skulle kunna tänka mig själv i denne (man nä):s kök, lite som en förolämpning. Han skämtade verkligen. Som om det aaaaaaaaaaaaldrig vore täänkbart.

SÅ, vad hela denna självtid lett till, är att inse att:

1. Jag jobbar för att få pengar så att jag kan laga mat (det är dyrt när det krävs flera försök)
2. Jag jobbar för att slippa tänka på hur tomt det är i lägneheten. TYP EKOEKOEKO!

hoho................................................hoho
haaaalllåååå..................................haaalllåååå

S EE?!?
Sen, å andra sidan, kanske jag angriper frågan ur helt fel synvinkel. Om jag inte jobbade så mkt, kanske jag skulle hinna träffa alla goingar :)

Näääääääääääääää haha

Vi ses! ;) PÖSS


OCH krissy, om du kommer och hälsar på mig, så får du receptet! hähä


RSS 2.0