Kaffetanten

Hualigen. 

Det är lite obalans i känslolivet just nu. Och inte gör grannarna det bättre. Igår var de olslagbara. Jag kom hem efter ett öppet hus och la mig i soffan, rätt utmattad. Ville bara sova. Och så ringer det på dörren. Grannens kompisar och storebror vill tjöta lite. Titta hur jag har det. Visst, de var bara trevliga, så varför inte.

Men men.

Tydligen hade grannen i väggen fått klagomål och nästan blivit vräkt. Hyresvärden har sagt att det är hans granne som klagat (på vilket plan sas det inget om, så de antog att jag var den skyldige). De satte igång och predika att när folk flyttade till vårt hus, då visste de inte vad de tog sig an. och de som inte är med dem utan klagar, dem går de efter, det skulle jag vara så säker på, fick jag höra.

Jag blev förstås skitförbannad. Nog för att jag tänkt klaga sa jag, och tycker att de festar för mycket och utan hänsyn till andras närvaro, så skulle jag sannerligen inte klaga hos hyresvärden utan att först klagat hos dem (för att ge dem en chans att ändra sig).

Hur som helst. kvällen fortsatte, festen var igång. De klagade och frågade varför jag aldrig ville vara med. :) Så, varför inte bara vara där. Jag tjötade lite, tyckte synd om hans guldfisk, och drog mig undan när de drog ut. Kan konstatera att vi är väldigt olika sorters människor.

Klockan fyra blev jag väckt. De skrek att jag skulle öppna dörren, kastade in köttbullar i brevinkastet och vandaliserade min ringklocka (som jag fått att fungera idag igen, efter viss möda). Försökte lugnt att be dem sluta,men spriten dövade väl deras öron. Hot om polisen fick dem att sluta. Men väggarna är så tunna här, och även om jag försökte blunda med öronen, så fick jag höra både ett och annat om vad jag är för en.

Imorse när jag gick och slängde soporna fick jag dra bort maskeringstejp som de satt ´på min dörr och på min ringklocka. Jag försökte smälla lite extra och muttra väldigt högt.

Nu har de bett om ursäkt (till och med deras mamma kom), och jag fick väcka han som mådde sämst genom att hoppa i hans säng, så nu är det glömt för denna gången.

Men ett är iaf säkert. Jag ska se mig om efter nya grannar. Tyvärr måste det ju bli genom att flytta själv, fast det känns trist att de ska vinna.

Men där ska man inte låta stoltheten bli ett hinder. Ens hem är ju den viktigaste platsen. Hemmet är en helig plats där man ska vara bekväm, avslappnad och kunna göra allt från att ladda sina batterier till att bjuda hem goda vänner utan att behöva skämmas för grannar och oljud.