Högskoleprovet...

Åh, sån besvikelse. Jag kan inte förklara det. Kändes som om gardinerna föll för fönstren. Huset rasade. Tårarna rann.
1.7, igen. Det är bra. Men inte vad jag ville ha.

Lägg ner drömmen nu, Malin.

NÄH!
Inte en chans. Våren är snart här. och jag är mer laddad än någonsin. Tell U that!

pöss

Chocken...

...den har nog lagt sig nu. Det känns inte som om jag aldrig mer borde köra bil, men det lär nog dröja innan det känns bekvämt igen. Att jag kvaddade mors bil grämer mig lite, men inte lika mycket idag som igår, eller igår som i förrgår.

Men något som nog aldrig kommer gå över är vetenskapen om att jag skadat en annan människa. En TREVLIG människa. En man som trots att han vet att han kanske aldrig blir bra i nacken, bryr sig om hur jag mår, och försäkrar att han inte klandrar mig.

Men det gör jag.

Men lamporna lyste i alla fall

Tidigt imorse. En sådan skön känsla. Det är sällan jag kör bil om mornarna nu. Men idag så. Tog en omväg för att komma upp på motorvägen. Kan inte säga varför. Ångrar mig nu.

På vägen upp till motorvägen tittar jag, som man ska, döda vinkeln. Men trots två ögon är det ju svårt att titta åt två håll samtidigt. Jag hann knappt vända fram blicken innan jag insåg att bilarna framför hastigt bestämt sig för att sänka hastigheten. Smällen blev oerhörd. Jag minns inte alls, men jag tror jag skrek. HELVETE. Vad har jag gjort. Hur mår han/hon i bilen framför?

Med hastiga andetag och tårar som ville komma ut satte jag på varningsblinkers och sprang ut. Mannen som steg ur bilen framför hade handen på nacken och såg blek och skärrad ut. Jag sprang fram och flämtade förlåt och frågade hur han mådde. La handen på hans nacke, som om det skulle hjälpa. Jag vete fan. Huvudet var tomt men knäna skallrade som om de var invaderade av arga ormar.

Bilen skulle ju besiktigas 8:30. Men den behöver nog aldrig besiktigas mer. När jag vände mig om och såg eländet, såg volvon snarare ut som en tandlös 80:åring där näsan växt inåt.

Men lamporna lyste fortfarande i alla fall.

Öl är gott

Det tar tid att vänja sig. Vid öl till exempel. Inget (viktigt) är roligt första gången. Sex, är sällan roligt första gången. Öl, det är inte gott första gången. Cigaretter är inte ens roligt andra gången. Snus det svimmar man av till och med tredje gången man testar det. (Man, det är alla man kan uttala sig om)

Varför?

jag vet inte. jag vet inte ens vad jag vill med det här.

Antagligen bara säga att öl är gott, sex är skönt, snus är äckligt, och cigaretter är farligt.

Öl är livskvalitet i en kontrast till varm bastu. Sex är skönt så länge det inte är fösta gången, och det är det ju som tur är bara en gång. Cigaretter är farligt, men farligt är ju ganska vanligt, helt oförklarligt, också om man ser en grå lunga.

Nä, nu ska jag fortsätta med min öl. Det tar tid att vänja sig. Det blir godare. Det är synd att man inte blir smartare bara. Då hade jag druckit mer.



RSS 2.0