Vårdag och tykdag
Idag har jag varit på min tredje TYK dag. (Tidig yrkeskontakt - en kurs där vi följer med en läkare på vårdcentral under utspridda dagar) Inte blev hon matt idag inte! Lämnade vårdcentralen med ett leende på läpparna. Det känns så rätt!
De första två TYK-dagarna var överväldigande. Första gången i klinikkläderna. Första gången med en namnbricka där namnet linjerades av ett "läkarstudent". Första handskakningen med en patient som tittade en i ögonen med tron att kandidaten vet något och allt... Jag kände med peppad, men samtidigt osäker och falsk. Hur ska jag klara detta? När inser de att jag inte vet ett jota?
Men efter idag! Jag vet inte om fågelkvittret och solskenet (sken solen?) gjorde sitt, men idag var en härlig dag!
Klinikkläderna kändes inte så främmande. De ville nästan följa med hem. Patienternas förtroende kändes spännande. Och vid flera besök så kände jag att jag anade diagnosen innan Dr X medgav sina funderingar. De där aningarna kan jag tacka att jag har ju läst på tandläkare i ettåetthalvt år... tro inte att man börjar plöja sjukdomar direkt på läkarprogrammet! Även om den lilla kunskapen som bubblade upp hos mig inte kom från den nuvarande utbildningen, så var det så härligt att känna att några hjärnspöken dök fram! Den där korvstoppningen var inte helt förgäves. Det kommer gå bra det här!
Det får vi tro.
De första två TYK-dagarna var överväldigande. Första gången i klinikkläderna. Första gången med en namnbricka där namnet linjerades av ett "läkarstudent". Första handskakningen med en patient som tittade en i ögonen med tron att kandidaten vet något och allt... Jag kände med peppad, men samtidigt osäker och falsk. Hur ska jag klara detta? När inser de att jag inte vet ett jota?
Men efter idag! Jag vet inte om fågelkvittret och solskenet (sken solen?) gjorde sitt, men idag var en härlig dag!
Klinikkläderna kändes inte så främmande. De ville nästan följa med hem. Patienternas förtroende kändes spännande. Och vid flera besök så kände jag att jag anade diagnosen innan Dr X medgav sina funderingar. De där aningarna kan jag tacka att jag har ju läst på tandläkare i ettåetthalvt år... tro inte att man börjar plöja sjukdomar direkt på läkarprogrammet! Även om den lilla kunskapen som bubblade upp hos mig inte kom från den nuvarande utbildningen, så var det så härligt att känna att några hjärnspöken dök fram! Den där korvstoppningen var inte helt förgäves. Det kommer gå bra det här!
Det får vi tro.
Kommentarer
Trackback
