Det finns så mycket som man borde göra.
Jag sitter här, i min röda soffa, framför någon trallande musikvideo rullande på TV:n och funderar på vad jag fått gjort.
Det finns så mycket jag borde fått gjort idag.
Jag borde ha tränat.
Jag borde ha ätit nyttig sallad och kännt mig lätt som en fjäder, smärt som en öhhh, ja, nåt smärt.
Jag borde enligt mitt studieschema ha läst några kapitel biologi och repeterat fysik.
Jag borde ha diskat allt i min ho därute i köket.
Men nää, inget av det där.
Fast istället, vänd på det. Vad har jag gjort?
Jag har jobbat som en gnu innan skolan,
Jag har närvarat på föreläsningarna i skolan, och lyckats att inte somna, samt att faktiskt klara av att ta in information. Belägg för att jag lyckas förstå trots vissa röda ögon blickande bort i fjärran, är väl resultatet på de båda avklarade tentorna: 5:or båda två! TILLL OCH MED KEMIN, kan du tänka dig??
Jag har njutit av kvällen precis som man bör. Köpt en tidning om julen för att förbereda den bästa av jular.
Jag har ätit kålpudding (god husmanskost, inte konst, jag önskar det vore det, men den smakade faktiskt skit)
Sedan har jag ytterligare blingblingat min dag med ett varmt väldoftande bad, och slutligen, för att kunna säga att tiden även skulle bli givande för mitt intellekt tittade jag under några minuter på vetenskapstelevision och fick veta att 1 ton aluminiumfolie på rulle räcker till 750 000 pantburkar.
Tänka sig.
Det finns så mycket onödigt att göra. varför bara ägna sig åt det nödvändiga??
:)
Sociala utmaningar - bara vara snäll när det är lätt?
Min taktik förr har varit att ta emot och bli arg. Men då tar han makten.
Min taktik har varit att knipa käft. Men det är fortfarande jobbigt, och han slutar inte.
Förra veckan klarade jag stå emot ganska bra, men fortfarande klarar jag inte av att stänga av inför alla kommentarer. Endel sårar mig, och det stör mig. Hur som, den nya taktiken innebär att svara med samma myt och göra det med samma elaka leende. Ja, jag satsar på att behandla honom som han behandlar mig, även om det tar emot att säga mindre trevliga saker. Men han måste inse vad han håller på med, hur han itne kan fortsätta som han gör.
En klasskompis som flyttat hit från många mil bort har bostadspanik. Och bristen här är stor, hon kommer antagligen inte hitta ngnting. Jag erbjöd henne husrum om hon ville slippa vandrarhem, så kanske blir det fullt på min soffa till jul. Hon sa häromdan, som svar, att det kanske inte blir aktuellt, men att allt känns mycket lättare nu, när hon vet att hon har alternativ. Jag sa att jag gav henne mitt erbjudande för att jag hoppades att någon annan skulle göra desamma för mig, om jag någon gång skulle vara långt från trygga stöttepelare. Behandla andra som man själv vill bli behandlad, liksom.
Jag vet inte om jag bara bestämt mig för att jag inte gillar min energiparasit. Kanske är det mitt beteende som spelgas. För jag skulle aldrig i livet erbjuda honom min soffa. Vad säger det om mig?
Myspys
***
Nu ska jag sippa lite på mitt varma te innan jag kryper ner i en nybäddad säng för att ladda inför kommande vecka.
Den kommer bli en utmaning. Måndag innan skolan blir det ett litet jobbpass, kvällen skall ägnas åt träning och studier neglegrade sen helgen. Tisdag hoppas jag ha öppen på kvällen att umgås med någon kär vän. På onsdag skall en fruktad fysikdugga genomfaras, och vid skoldagens slut tar jobbdagen sin början. Efter jobbet hoppas jag att krafterna räcker till att träna och plugga och storstäda (javisst). Torsdag, efter skolan och jobbet, så blir det tennis igen! På fredag kommer ett heldagspass på jobbet, 9-10 timmar, eftersom chefen behövde åka iväg på ärende. Måste skippa biologiföreläsningen, men får läsa igen den på kvällen. Värre saker har ju hänt. Lördag, ännu mer jobb.. men det är ju bra för kassan inför jul :)
Men nu... mysa och njuta av återstoden av denna lugna och sköööööna Sööööndag.
Man borde inte sova, när natten faller på, man borde se på stjärnorna, man borde vara två.
Jag tog mig lite egentid idag. Vi fick resutlatet av den första tentan, jag satte full pott... förstås. Det borde ju vara ennnnoormt energigivande, javisst.
Men snarare så att jag kunde
ANDAS IN
ANDAS UUUUUUUT.
Det blev dags för en paus.
Så en paus ble det. Jag drog från övningen en timma tidigare, föreläsaren har vad jag och S kallar "skidbackesyndomet" med antal räta linjer på tavlan noll. Inte ens ljusriktningar var raka. Hans motivering.
På frihand kan alla linjer mötas, men med linjal är det lite trixigare.
Den tyckte jag om, självklar och samtidigt helt underbar. Den packar jag ner och tar med mig tror jag.
Gick och solade. Såååå skönt. Fast meningar från biologiföreläsningarna om stimulerad celldelning och ökad mutationsrisk ringde runt i huvudet. JAG SKRATTAR HAHAHA, och njuuuuuter ÄNDÅÅÅÅ
Sen, frossade jag i en apelsin... kaka (det lät bättre än sockerkaka, socker är ju farligt har det sagts). Och försökte mig på den eminenta (jovars) uppgiften att tillaga en enkel rätt svensk husmanskonst i form av... kålpudding. Det luktar kål i min lägenhet nu, den smakade inte riktigt så delikat och exucivt (anyhow) som jag i min måhända aningen blåögda tanke hade funderat ut. Jag kanske inte ska bli hemmafru ändå.
Nä, men h, där kommer ju nästa ämne in i bilden. Det är svårt att vara hemmafru åt sig själv. Så sent som i förra veckan skojade **** om att jag gärna fick stå naken och laga mat till honom, men fy **** (och där kan du inte klämma in ngn annan än fan:s namn)
Sen tog jag det också, trots att jag inte på några sätt någonsin skulle kunna tänka mig själv i denne (man nä):s kök, lite som en förolämpning. Han skämtade verkligen. Som om det aaaaaaaaaaaaldrig vore täänkbart.
SÅ, vad hela denna självtid lett till, är att inse att:
1. Jag jobbar för att få pengar så att jag kan laga mat (det är dyrt när det krävs flera försök)
2. Jag jobbar för att slippa tänka på hur tomt det är i lägneheten. TYP EKOEKOEKO!
hoho................................................hoho
haaaalllåååå..................................haaalllåååå
S EE?!?
Sen, å andra sidan, kanske jag angriper frågan ur helt fel synvinkel. Om jag inte jobbade så mkt, kanske jag skulle hinna träffa alla goingar :)
Näääääääääääääää haha
Vi ses! ;) PÖSS
OCH krissy, om du kommer och hälsar på mig, så får du receptet! hähä
A Good Day
Trevliga ansikten, leenden och förtroliga samtal
Lång fika, med start för många tanketrådar.
När ska jag lära mig? När ska jag glömma vad som hänt? När ska jag våga igen?
Bra frågor, men i år är jag i isolation. Självrannsakan utan att ta steg framåt. Det kan jag göra sen :)
Men det är skönt att tänka på ändå. Tårar är härliga ibland, för man känner mer än inget.
Helvetesveckan går mot sitt slut
Denna vecka har varit ganska tung,det måste jag medge. På jobbet säger jag "självklart!" till allt, och det låter att " allt ska lösa sig". Ibland lovar damen lite i överkant. Jag ska ta itu med detta, snart. Sen, när det lugnat ner sig lite.
Tentorna är iaf avklarade. Jag tror inte det lir några omtentor från denna period iaf. Imorgon är dock det stora testet. 2,0. Är det möjligt? antagligen löjligt att ens tro. Men utan rätt inställning är det ju som att hopppas vinna lotterivinst utan att köpa lott ;)
Ligger i min röda soffa framför tv:n och halvsover. Huvudet dunkar och värker trots att jag svalt två ipren. Det får inte vara en förkylning på väg, det har jag inte råd med! Men nä, det ska nog gå bra. Jag är ju ehhhh, hypokondrisk :)
Hela kroppen är slutkörd, jag anstränger mig nu för att samla krafter inför imorgon. Sen gäller ju tentafest hos mig på lörda! det ska bli så kuL! och Krissy kommer med! Känns som evigheter sen, trots att det var.... nä, var d förra helgen??
Anyhow, sen volleyboll på söndah. Ska vila ut på morgonen, för på måndag är det nya tag. Nytt schema, nya ämnen. JAg kommer jobba 3-4 dagar i i veckan istället för 3. Dra ner på skiten haha, jo tjena.
***
NÄHÄ #"/**¤" skit! nu var inte helvetet slut. Grannen. Jävla fanskap. Kunde han inte tänkt på det tidigare! Då kunde jag dratt till mor, hur ska jag kunna sova när sängen vidrerar av deras jävla technoskitbasmusik?!? Det var då märkvärdigt!
jAJA, nu ska de inte komma och klaga imorgon när jag har min fest.
HÄMDEN ÄR LJUUUUUV :P
KRISSSSSSSS
Ett kliv framåt...
Hade molande huvudvärk på grund av sömnbristen, men jag tror ändå det gick bra. Så här i efterhand kan jag bara komma på två fel jag vet att jag hade, men resten känns riktigt bra! kanske kan bli en femma :)
Satt och fikade med några tjejer i klassen efteråt, bjöd dem alla... tror jag... på tentafesten på lördag hehe :) åh, jag är såå laddad inför denna! :)
Nä, nu ska jag slappa framför tv:n med lite te... Tennis på eurosport nu, riktigt kul att se. Federer och Berrer :) Man kanske kan lära sig ngt (hm)
over and out!
:) :) Jag är såååå speedad och glad nu! Det gick nog vägen!
Tentadaaaaag 1
Jag har sovit gott de sista timmarna innan jag vaknade, för grann******** kollade på actionfilm till klockan fucking 2 igår. jag kollade efter om det var en film som gick på tv (då kunde ju jag kolla också, om han ändå skulle ha på så hög volym) men antingen har han kabeltv eller så var det hyrfilm. ah, så frustrerande. Han skrattade gott iaf, så den var säkert bra. (vilket skratt å andra sidan, heeelt hysteriskt)
Drömde massa konstigt imorse, så var ändå tacksam för att gå upp när klockan ringde. Sitter nu med mitt kaffe och har betalat teleräkningen (som brevbäraren just dumpade ner i mitt brevinkast). Kaffet ser lite småskumt ut, men det är bara för att mjölken kom i form av isbitar. Mitt kylskåp, har jag insett, har alldeles för långsam omsättning, vid sista städningen fick jag slänga minst tre möglande items. Hua. TILL OCH MED mjölken hinner bli gammal. Så nya knepet jag tar till: frysen. Jag har fryst in leverpastej, och mjölkkuber (mjölk i ispåsar). Än så länge funkar det super! har desstutom insett att mjölkisbitar är superbra till bailiyes ;)
sååå, nu ska jag sätta på mig turtrosorna, turringen och sen ta av mig dem, för jag behöver inte tur idag, för jag kan det här! hahahahaah (hm)
Lätt som en plätt!
pössspöss
Undviker sängen
... för somnar jag nu, så blir det morgon fortare, och då måste jag vara pigg och alert och med pennan i högsta hugg och skriva en fucking FEMMA på tentan. Det ska jag. Ja, det ska jag. JA; det ska JAG
Jag undviker tentaplugg nu, om du undrar.
det går ganska bra
fast kanske inte imorgon, om jag inte sover snart.
Okej, Nu fokuserar jag på MÅLET, och målet är att isolera mig och bli av med detta år. Nä, det lät ju dumt. Målet är att klara av detta år. ha lite kul (tentafest på lördag juhuuuu) men samtdigt, offra litegrann (typ umgänge.. MISS U!)för att nå mitt STORA mål... läkare :)
Ja, och med det sagt.
Jag hoppas jag inte kommer tillbaka hit idag, utan faktiskt går och lägger mig nu. Men man vet ju aldrig, ibland gör man inte som man borde :P
Ja, varför inte säga som det är...
Orka vara "anonym", jag tabbar mig ändå hela tiden.
Om jag varit under psykologisk analys hade säkert detta varit ett framsteg.
Jag känner mig som en ny människa.
God Natt
Kvällen före tenta. Uppladdning i lyx!
Hur som helst. Tentan ja.
Har haft ett strikt studieschema och klarat av att följa det.. så att klara tentan blir inga problem, trots många jobbtimmar... kunskapsmässigt sett. Jag måste bara kunna hålla mig koncentrerad och alert och inte röra till det. Därför ägnas kvällen helt och hållet till LYX och avslappning!
Med start vid maten. Kina stod på menyn kvällen till ära. Jag försökte minnas ett recept som mamma har i en bok ngnstans, men det är ju omöjligt, så det blev min egen variant på det hela :)
Malins lyxiga tentauppladdande kinatjofräs
1 gul lök
2 klyftor vitlök
300 g strimlat kött
1 burk konserverad svamp
ngra broccoliknyten
5 msk hoisinsås
vitt matlagningsvin
vatten
majsena
kycklingbuljong
soja
kokt ris
gröna ärtor
salt, peppar, spiskummin, curry
Strimla den gula löken och hacka vitlöken. Stek ihop detta i en wok med hälften av hoisinsåsen och ganska mkt soja. Häll över på en tallrik att vila. Koka upp vatten och ite matlagningsvin. Blanda majsenamjöl och matlagningsvin och lite vatten i en skål, blanda i köttet och låt ligga tills vattnet på spisen kokar. Lägg i köttet bit för bit och ta upp det snabbt och lägg på en ren tallrik. Häll i resten av saften i det kokande vattnet. Häll i en tillbringare och spara tills senare. torka ur wokpannan och häll i löken igen. häll i svampen, köttet och broccolin. Häll i 1/2 - 1 dl matlagningsvin och soja och resten av hoisinsåsen. Blanda ngn matsked majsena med lite av det sparade spadet. Häll i detta i koket och låt koka i några minuter. krydda framförallt med salt och peppar. Jag spicade till det med lite LITE curry och spiskmmin, mendet går att hoppa utan vidare förlust i smakupplevelse :)
Servera med riset och ärtorna, njuuuuut :)
Det mindre goda, som jag inte orkade äta upp, åkte in i kylen och såg ut så här:
Nu väntar en snabbttitt på en exempeltenta, sedan ett långt avslappnande bad innan jag tar en huvudvärkstablett, och kryper ner i sängen.
Baaaaadaaaa!
Håll tummarna imorgon! :)
kramkram
Virrpanna
Ja, visst har det hänt oerhört mycket. Jag har pluggat, och pluggat, och pluggat. Hjärncellerna skriker och verkar pumpa ut syra efter ansträngningen. 
Men, jag har faktiskt inte rätt att klaga. För jag har valt det själv.
Hade det inte varit för jobbet hade det gått lättare. Men när jag såg mitt skuldsaldo på csn fick jag panik. Jag vill inte! "kan själv" haha. Fast ibland undrar jag vad fan det är för fel på mig. I torsdags när sista föreläsningen var avklarad skojade S och sa: "ja, nu börjar vår helg.. och din arbetsvecka, Malin!" Jo, så sant. Sa till Sis att enda anledningen till att jag klarar av att jobba är för att det ger mig energi. Och det är sant....Men det är inte däri problemet ligger, utan i vad jag får ge upp för att få tid att jobba. Vännerna träffar jag alltmer sällan... det blir allt lättare att virvla bort i töntiga tankar som inte har något djup, och lätt skulle försvinna om jag hade båda fötterna på jorden.
Var hos Kaaahrinn i torsdags och träffade lite folk. Det var både kul och frustrerande. Frustrerande för att jag inte kände mig pigg nog att nå ut, och för att jag inte kunde med att ta upp saker jag velat fått sagt. Nu är det försent. Fast väl lika bra det, hade säkert inte haft belägg för tankarna ändå. MEn det var iaf kul att se lite trevliga välbekanta ansikten igen. Även om det slutade upp med att ett helt obekant ansikte fick lyssna på alla tankar, som egentligen var menade för en annan.
Fredagen ägnades i princip enbart åt jobb... hade tänkt plugga, men huvudvärken bankade innanför min panna, och pappas inbjudan till kvällsmat och idol lät mcyket mer lockande.
Lördag, jobb jobb... och plugg när jag kom hem! fast sov som en stock i 3 timmar innan huvudet var på plats för läsning. Jobbet går riktigt bra nu, trots mer intensiva pass, så ger det mer. Kunderna uttalar uppskattning och chefer likaså. Jag berättade att jag var lite trött och kanske inte orkar jobba efter tentan på fredag nästa vecka, ska ju göra högskoleprovet på lördag, så vill gärna vila. Han hade tydligen inte räknat med att jag skulle jobba, men jag tror att jag kommer åka dit ändå, vet hur mycket det är att göra, och vill inte lämna allt till dem då.
Näää, nu måste jag återgå till plugget (och storstädningen som ger mig lite andpauser ibland)
organisk kemi, biologisk mångfald.. och tusen sidor i SAOL, är väl vad jag borde ta itu med nu....
... men mamma ringde ju, jag kanske flyr dit en stund... :)
Miafina, hoppas (vet!) att du kommer få det hur underbart och kul som helst när du är borta! vi ses när du kommer hem igen! :) kram kram
Kvellens Ny(j)heter
Sent igår kväll uppges en ivrig teleförsäljare från företaget 3, ha ringt hem till en kvinnlig boråsstudent. Denna bekräftar uppgifterna om ett påfallande långt samtal, då försäljaren med vitt spridda argument försökte få kvinnan att byta leverantör till sin hemtelefon . Kvinnan, som visserligen har haft problem med sin nuvarande leverantör, telia, sade sig inte vara intresserad av säljarens erbjudande. Trots upprepade nekande svar på säljarens frågor fortskred samtalet och säljarens argumentation i 40 minuter. Under dessa 40 minuter uppger kvinnan att säljaren åtskilliga gånger framfört delvis felaktiga argument som, i trots mot laga rätt, framställt telia i dålig dager i syfte att framhäva det egna företaget.
Men det var då samtalet avlutats som kvinnan uppger att situationens obehag kom att bli för stor. Mindre än ett dygn senare kontaktade nämligen säljaren - i okänt syfte - kvinnan via sin egen privata mobiltelefon, och framförde fler frågor om valet av teleleverantör, nu inlindat i smssymboler och smilyes.
Ny(j)heterna har sökt telia för att få kommentarer till de lämnade uppgifterna, men står i skrivande stund fortfarande i telefonkö.
Ny(j)heterna har även funderat på att kontakta 3 för kommentarer, men har valt att avstå med tanke på den bristande säkerhetsrisk gällande PUL som ett telefonsamtal med 3 tydligen innebär.
//
Ja, det är ju inlindat i ett skimmer av ironi allt det här, men vill poängtera att det är en protest, och att historien grundar sig på riktiga händelser. Är detta okej? Måste jag gå med i Nix (eller vad det nu heter) för att slippa försäljare som tar reda på än det ena än det andra för att sedan ta några steg för långt in i min privata zon? Måste jag skriva en stor skylt och säga: "DET ÄR INTE OKEJ ATT KLIVA IN TILL MIG I DUSCHEN?"?? För det är så det känns. Jag känner dels visst obehag att bli uppringd så sent på kvällen, då jag börjat varva ner och slappna av - och släppt min garde. Måste jag bli arg och vara otrevlig för att slippa försäljare som maler på i timmar? Eller måste jag säga ja för att bli av med dem? JAg vet att jag kanske borde vara mer bestämd och otrevlig. Men jag är inte sådan. Ska jag straffas för att jag har svårt att ryta till mot okända människor? Ska jag klicka honom när jag vet att han lika gärna kunde vara en av mina vänner som just- efter långt arbetssökande- äntligen fått ett jobb och nu kämpar för skitig provision?
vidare kan jag inte tänka mig att det är okej att en säljare tar till vara på mina uppgifter efter ett (inte så givande)säljsamtal, för att senare ta kontakt privat??? Det borde inte vara möjligt för säljaren att känna till uppgifter utöver nödvändiga namn utan mitt godlännande!
Hela situationen, som normalt inte skulle fastna i mitt medvetande har blivit enromt obehaglig. Jag känner mig faktiskt lite kränkt, även om det inte är en "jättegrej".
Jag ska gå med i "RING INTE MIG"-registret, men jag gör det med en liten protest. Jag tycker inte jag ska vara tvungen att göra det. Det skall inte behövas. Det borde finnas mer respekt för varje persons privata sfär än så. Är det ingen som vet att det det finns en gräns för hur långt man ska gå? Jag bryr mig inte om det ringer en försäljare som undrar om jag vill köpa något då och då.. .men jag vill att mitt NEJ accapteras, och jag vill inte behöva upprepa det! JAg vill slippa vara orolig att det är den skumma säljaren som ringer, varje gång telefonen ger ifrån sig sina signaler.
NEJNEJNEJ!
3 gånger för att 3 ska förstå.
Grrrr, telia.
Innan idag var jag förbannad, det var på grund av telia. Telefonen var (och är) paj. Och kanske var det telefonen och inte jacket det var fel på. men kunde fortfarande skylla på telia. det står TELIA med stora bokstäver på min telefon, så jag skyllde på dem och inte på den kines som fått skitpengar för att montera min svarta lur. MEn sen, så blev humöret lite bättre igen.
Detta har jag att tacka min kära mor och min älskade syster, ja säg, vad vore jag utan min familj?
Ytterligare en andledning till lyftande smilband var telias KUNDTJÄNST, tro det eller ej. Det, som i vanliga fall anses vara en av i-världens mest utbredda problem (ickefungeradnde, irritationshöjande stressframkallande kundtjänst kö/krångel) var idag riktigt upplyftande.
En elektronisk röst manar mig att säga vad jag vill..
eeeehhhhh, öööööhhhhh (hur säger man detta så den lilla rösten förstår?)
- Jag ber om ursäkt, säger rösten, jag uppfattade inte riktigt vad du ville? (mkt vänlig elektronisk kvinnlig röst desssutom)
öö, hemtelefonen stammar jag fram
-aha, fast telefoni, stämmer det? frågar den fejkade kvinnan mig..
- Jaaaaaaa sprudlar jag och skrattar.
och så går det vidare.
okej, kanske inte så roligt ändå, men bättre 40 minuter i telefonkö.
pöss
Damen erkänner
...Jag gillar att vara student. För det är först nu som jag riktigt kan ta ut svängarna i mitt nudelätande. Jag älskar nudlar. Och nu tycker ingen jag är knasig om jag äter nudlar. Det är mere ett bevis på att jag till fullo tagit på mig min studentkappa och alla dess attaraljer. Och om jag så dricker upp buljongen, så, reta mig gärna, men jag säger att det är för mättnadens skull. Såååå sparsmart!
... jag gillar att jobba tills jag stupar. Jag gillar att jag fortfarande, trots heltisdstudier jobbar 75% av den tid jag jobbade innan, nu 20 timmar i veckan. För då kan jag känna att ingen tid går förlorad, jag är inte lat och dum. jag både jobbar och pluggar. :)
... jag känner mig lite ensam. Önskar att Du var här och kunde dela ett samtal, ett skratt, en kram med mig. MEn vet ju att ensamheten jag har inte är beständig utan snarare en följd av fysiska avstånd, något som idag är relativt överkomligt, tack telia.
glöm inte att livet är underbart. (under bart)
Det gick så himla fort att duscha en dag.
MEn äromdagen, ja då det gick väldigt fort. Hade lite bråttom till en fest, håret ltie halvflötigt. MEn det gick fort! För att inte säga märkvärdigt fort. Bara in, ut.. sådär. och jag kom just på varför.
jag glömde tvätta håret.
sKOLA
ne, u måste jag... plugga biologi!!!!
pösspöss
Tänkvärd (speciellt för svenskar) melodi i dessa dagar
Här finns en sida där man kan lyssna... annars är ju texten ur gullig...
Rain is pourin' down like the
heavens are hurtin'.
Seems like it's been dark since
the devil knows when.
How do you go on, never knowin'
for certain,
Will the sun ever shine again?
Fells like it's been years since
it started to thunder.
Clouds are campin' out in the valley
and glen.
How do you go on, when you can't help
but wonder.
Will the sun ever shine again?
What if the rain keeps fallin'?
What if the sky stays gray?
What if the wind keeps squallin',
And never go away?
Maybe the soon the storm will be
tired of blowin'.
Maybe soon it all will be over, amen.
How do you go on, if there's no way
of knowin'?
Will the sun ever shine?
Wish I could say.
Send me a sign-
One little ray.
Lord, if you're list'nin', how long
until then?
Will the sun ever shine again?
Ångest, eller?
En liten handling, som enligt damens tidigare uppsatta principer, inte vore acceptabel. Det var ju just så jag inte skulle göra. I och för sig, för många andra är det ingenting, en bagatell... men för mig. Jag har sagt nej tidigare. Nej, sån är inte jag. Min stolthet har sagt mig att sådant gör inte jag.
Men nu är det gjort. Vad innebär det? Jag behöver inte detaljera handlingen, det är inte den som är essentiell. Det är huruvida mina tidigare normer och andras normer ska spela roll för min rekation på den egna handlingen.
Ska jag känna ångest över något som värdsligen inte betyder jota? Ska jag göra en sak av det för att jag har argumenterat mot sådant beteende HOS MIG SJÄLV innan? Jag har sagt, andra kan, men inte jag. Jag är inte sån.
MEn u så, är jag det? Ändras min bild av mig själv? Av betydelsen av andras beteende?
Eller ska jag se det som en kul grej, gå vidare, ta lärdom, men återgå till att inte vara sådan?
För det är emot mina principer. Det känns inte helt rätt. Skulle jag göra det igen har jag ju itne tagit lärdom. Men om jag bestämmer mig för att det är ett bevis på att principen jag haft för mig själv (jag dömer ingen som väljer detta själv och klarar av det) måste jag inte då känna lite ångest?
Eller kan man göra misstag, uppmärksamma dem och lära sig av dem, utan att må dåligt? Typ ta ett steg utanför sin trygga svär, känna tomrummet utan att falla, och sen ta ett steg tillbaka, men nu med vetenskap - och inte bara tro - om att till nordost om min trygghetszon, finns ingenting för mig... funkar det? Eller låtsas jag bara?
Det känns halft shitzo när jag läser mina rader. Trots att visst intag av alkoholhaltig adrycker kan ändra personligheten, så är det ju fortfarande jag. Frågan är då, om min handling är ett resultat av de yttre normernas (man on the street) tillfälliga övertag på de inre... eller om jag kanske egentligen inte är någon principdam, utan mere ett resultat av påtryckta yttre normer som jag trott varit mina egna.
nä.
jag tror bara jag tänker för mycket. Det är tydligen ett problem jag delar med fler damer, har jag blivit tald.
Jag ska känna efter, men inte låta mina tankar bilda ett problem som inte finns.
jag ska inte göra så igen, men jag ska inte må dåligt för att jag gjort det heller.
THERE U GO
