Dietens följdfantasier
Jahapp.
Då var det ett nytt år.
Tänker jag tillbaka på det gamla så kan jag inte vara annat än nöjd. Jag har gjort mina misstag, vissa av dem ångrar jag, men frågan är om jag inte hamnat här tillsut ändå. (nähää) Jag menar då inte tidsmässigt, utan själsligt och känslomässigt. Smidigare kunde det ju gått, men visste man på förhand hur folk skulle bete sig så skulle ju allt vara lätt. För lätt, I'm sure. Tråkigt om inte annat.
Men till nästa år, sig själv kan man ju alltid förändra, men jag skulle önska lite mer avslappning i omgivningen. Mindre drama. Kan man inte bara få uppskatta livet utan att få kängor i röven eller batonger i bakhuvudet. I värsta fall får man ju välja bort energiparasiterna, även om de känns jobbigt. Och snälla lilla bilen, kan du inte leva lite längre in på året.
Just ja, bilen, den ska till doktorn imorgon. I första hand bara för att få reda på dödsdom eller inte. Lilla pärlan. (böööööl) Just nu är den, tragiskt nog, "den" jag träffar oftast, och varje dag.
Jag har stått emot så många frestelser idag. Det blev ju ett litet nyårslöfte. (som jag inte kommer hålla) Men jag vet inte (här kommer lite utrymme för smitning) jag är ju ändå vääääldigt nöjd. Behöver ju inte bli smalare egentligen (mat kan man ju unna sig) utan bara lite starkare (kan ju köra kryddstarkt, eller magstarkt om man vill munhäftas lite) Det går ju att tolka löften bildligt och rent bokstavligt. Faktiskt. Eller som jag läste någonstans. Man kan ju bara lova för vad man vill just nu att jag ska vilja hela året. Men vad jag vill imorgon är ju annorlunda, då är jag ju en ny person, eller om man vill så, samma person i en ny miljö (annan tid räcker ju). Att smita nyårskvällens storslagna planer för årets diet undommes ju ganska lätt. Skulle jag vilja säga. Hela grejen är ju egentligen lite larvig. Jag jobbar ju till och med på bageri. Hur skulle det se ut om jag vägrade äta de egna produkterna. Skamligt! Man ska ju njuta. Så. då var det klart!
over and out
Då var det ett nytt år.
Tänker jag tillbaka på det gamla så kan jag inte vara annat än nöjd. Jag har gjort mina misstag, vissa av dem ångrar jag, men frågan är om jag inte hamnat här tillsut ändå. (nähää) Jag menar då inte tidsmässigt, utan själsligt och känslomässigt. Smidigare kunde det ju gått, men visste man på förhand hur folk skulle bete sig så skulle ju allt vara lätt. För lätt, I'm sure. Tråkigt om inte annat.
Men till nästa år, sig själv kan man ju alltid förändra, men jag skulle önska lite mer avslappning i omgivningen. Mindre drama. Kan man inte bara få uppskatta livet utan att få kängor i röven eller batonger i bakhuvudet. I värsta fall får man ju välja bort energiparasiterna, även om de känns jobbigt. Och snälla lilla bilen, kan du inte leva lite längre in på året.
Just ja, bilen, den ska till doktorn imorgon. I första hand bara för att få reda på dödsdom eller inte. Lilla pärlan. (böööööl) Just nu är den, tragiskt nog, "den" jag träffar oftast, och varje dag.
Jag har stått emot så många frestelser idag. Det blev ju ett litet nyårslöfte. (som jag inte kommer hålla) Men jag vet inte (här kommer lite utrymme för smitning) jag är ju ändå vääääldigt nöjd. Behöver ju inte bli smalare egentligen (mat kan man ju unna sig) utan bara lite starkare (kan ju köra kryddstarkt, eller magstarkt om man vill munhäftas lite) Det går ju att tolka löften bildligt och rent bokstavligt. Faktiskt. Eller som jag läste någonstans. Man kan ju bara lova för vad man vill just nu att jag ska vilja hela året. Men vad jag vill imorgon är ju annorlunda, då är jag ju en ny person, eller om man vill så, samma person i en ny miljö (annan tid räcker ju). Att smita nyårskvällens storslagna planer för årets diet undommes ju ganska lätt. Skulle jag vilja säga. Hela grejen är ju egentligen lite larvig. Jag jobbar ju till och med på bageri. Hur skulle det se ut om jag vägrade äta de egna produkterna. Skamligt! Man ska ju njuta. Så. då var det klart!
over and out
Kommentarer
Trackback
