Kaffebehov
Bara tre dagar kvar. Sen kan jag köpa kaffe. Sen kan mitt huvud sluta slå.
Det är ju tur att endorfinkickar är gratis.
Den käre grannen träffade jag idag igen. Gud, han är ju snygg. Det mindes inte jag. Såg att han hade röda slingor i håret. Jag tror inte jag tycker det var en bra grej. Nä, jag tror inte det. Om man fyllt 29 får man inte skaffa sig röda slingor i håret. Inte om man inte fyllt 40 och vill vara 29 igen. Han kanske är äldre än 30? Vad vet jag. Jag vet ingenting. Ibland vet jag allt för mycket. VIssa saker vill jag blunda för. Som vissas eventuella (jag blundar nu) flickvänner. Som vissa provresultat. Som vissa känslor.
Men allt för ofta. Då saknar jag kunskap. Kunskap om framtiden. (vad ska ske med lilla mig? kommer det att ordna sig?) Kunskap om ord. (VAD FAN BETYDER ICKE FÖRTY, JAG FÖRSTÅR DET FORTFARANDE INTE) Kunskap om mig själv. (bryr jag mig om de arbetslösa, eller låter det bara bra?) Kunskap om andra människor (varför gör de på detta viseT?) Kunskap om världen (är kravmärkt bättre, förstör jag jorden nu, när jag köper klövermjölk från tysklande lr whatever för att klara månadens budget)
Eller. Ska jag helt enkelt kanske bara slappna av lite mer. LÄgga mig i min soffa och ta en stark koffeinrik kopp kaffe. Den sista jag har. OCh bara koppla bort dessa jävla tankar och njuta av att leva.
Gud, jag behöver kaffe. 
han fyllde 30 för ett par månader sedan. Och jag tycker att det är helt oacceptabelt med röda slingor i håret å en 30åring. :D Vi ses ikväll stumpan, och tack!
